Hatet mot konservatismen

Hat är ett starkt ord och kanske överanvänt idag. Ändå tycker jag det är ett adekvat uttryck för det totala misskännande som detta begrepp och dess bärare har utsatts för i Västvärlden, men alldeles särskilt i vårt land under nu lång tid- kanske så långt som under efterkrigstiden. I denna text skall jag försöka beskriva detta tillstånd och dess yttringar och tänkbara förklaringar.

Ytterst tror jag att hatet är ännu ett exempel på den beklagliga mänskliga driften att skapa syndabockar, att överföra skuld på andra, inte minst de som uppfattas omfatta värderingar som inte rimmar med majoriteten eller med opinionen just idag. Det olyckliga och otäcka är det tillstånd detta gett upphov till i samhällsdebatten, den politiska diskussionen och i det allmänna och privata samtalet, karakteriserat av misstänksamhet och beröringsskräck.

På ett mer påtagligt plan är det olika pågående processer som verkat i vår världsdel och i vårt land under lång tid som haft en ackumulerande effekt. Jag har tidigare lyft fram konservatismens baser i tron på en gud, en andlig dimension hos människan, en universell rätt, en djup förbundenhet med och ansvar för historien, naturen och familjen. 1600-talets rationalism och 1700-talets upplysningstänkande har, tillsammans med nyare idéströmningar av samma art i grunden både skakat om och nött ner detta gemensamma livsmönster. Helt översiktligt tror jag de krafter som verkat kan hänföras till:

Förnufts- och Utvecklingstro

I Västvärlden utvecklades från 1600-talet (med rötter i medeltida skolastiskt tänkande och hos de grekiska filosoferna) en emancipatorisk tankemodell, där förnuftet kom att frikopplas från en bredare historisk, antropologisk och litterär reflektion över människan som samhälls- och kulturvarelse. Denna upptagenhet av vad människan i sig är förmögen att skapa med sin tanke har fått uttryck i rationalismen på 1600-talet och framför allt i Upplysningstänkandet från 1700-talet. I allmänhet har dessa strömningar gått ut över det hävdvunna på tankens och trons områden, från förståelsen av vem människan som moralisk varelse är i skapelsens och historiens kontinuerliga ljus till viktiga samhälleliga institut som lag och rätt, skola och bildning

Meliorism

En filosofisk, metafysisk ståndpunkt som menar att begreppet Framsteg är verkligt och nedlagt i naturen och människans väsen. Den ligger som grund för en mer medveten liberal åskådning om både människa och samhälle.

Progressivism

En ideologisk rörelse med rötter inte bara i Upplysningen, utan också i industrialiseringen, där politiska föreställningar- ibland ganska utopiska- om ett kommande lyckorike för människan fick makt över människans tankar, inte minst i vänsterkretsar. Har idag en mycket stark uppbackning i svenska medier, vänsterrörelser, och hos kulturpersonligheter; i en mer uttunnad förståelse: hos en stor del av svenska folket. Är funtad på idén om Framsteget, signalerad i vetenskap, teknologi, ekonomisk utveckling och social organisation. Allt som medel att befrämja de mänskliga villkoren.

Postmodernism

En kulturrörelse som hävdar att det inte finns några fasta värden, absoluta sanningar och ett jagets existens. Den kritiserar därför varje tanke på objektivitet. Allt är i stället relationellt och kontextuellt, beroende av sammanhanget. Postmodernismen har, trots sin filosofiska vaghet, fått insteg medvetet eller omedvetet i västvärldens självförståelse. Den undertrycker och motverkar- paradoxalt nog- flera grundläggande drag i vår gemensamma kultur.

Politicism

är mitt eget begrepp, även om det förekommer i den anglo-sachsiska världen som ord. I min förståelse speglar detta något typiskt svenskt: politiken är ett fält för att erövra en ny världsuppfattning åt människorna, som inrymmer mycket av det jag tecknat genom de ovannämnda idérörelserna och har överhöghet över andra delar av samhället- det civila, det medborgerliga, det konstitutionella. Alla andra sektorer och institutioner är instrument för att förverkliga denna ’grand vue’. Politiken och politikerna skapar det nya samhället åt oss. Staten är en garant för framsteget och regering och riksdag skapar underlag och sörjer för att olika idéer förknippade med Framsteget förverkligas: välfärd, jämlikhet, rättvisa mellan könen, i våra dagar också för normkritik, genuskritik och hbtq-frågor. Medias roll är att föra ut idéerna till folket.

Summa

Det säger sig självt att en nykter och balanserad kritik av tankarna bakom vårt pågående samhällsbygge från en konservativ ståndpunkt- än mindre framställandet av alternativ- är närmast dömda att gå under i en alltmer likriktad mediavärld. Det finns snart inga fria tankerum längre i ett åsikts-, tanke- och samvetsfrihets- berövat land som Sverige. Min förhoppning är att detta forum skall kunna erbjuda visst motstånd och att bidra till ett bättre klimat för samtal. Men i grunden handlar det om en stor attitydförändring som har med demokratins livsluft att göra- vad frihet och gränser innebär för den samtida människan.